Uhh uhh uhh, nån annan än mej som tittade på Hopkins ikväll?Mina händer skakar fortfarande o hjärtat bankar i 180 o gråtklumpen sitter i halsen..
Föräldrarna kommer in med en alldeles underbart söt liten pojke på 2,5 år.
Hans hjärta är förstorat av nån anledning, virus? Ärrvävnad?
För att läkarna ska kunna göra biopsi, söver dom ner lilla pojken. Enkelt skulle det vara,
men i samma stund som de söver ner honom,
stannar hans lilla hjärta och chanserna till att hans ska överleva är rätt så minimala.
Jag ville inte titta, men kunde inte slita mig från teven...
Att se honom ligga där, blek o livlös, men så bedårande söt och att se hans totalt förkrossade föräldrar fick mitt hjärta att göra så jävulusiskt ont!
Som tur var, fick han ett nytt hjärta i tid och repade sig fort!
Men ett nytt hjärta för honom betydde ju att en litenliten människa, nån annastans,
miste sitt.. Och ett par föräldrar förlorade det finaste dom hade.
Nu fick jag själv massa hemska tankar i skallen...
Jag skulle aldrig klara av att mista min lilla Emmie.
Och jag vet, man ska inte tänka så mycket på sånt! Men fan så rädd jag blev nu!
Nee nu måste jag gå o gråta en skvätt... Huhh!
4 kommentarer:
hmm jaa de e väldigt trist att de inte finns nån som emsan kan va hos =( Vill ju att ni ska kunna va me o festa hela natten lång för en gångs skull!
FAN!
Hej fina-Sina!
Visst gör det så förbannat ont?! Jag kan inte se sådana program längre, det bara går inte! Iaf, skulle lilla jag kunna få din email?
angelica.schwoebel@gmail.com
Ge den lilla tussen en pöss
Tittade också på det,, fyy vad hemskt... Det var riktigt jobbigt att se, men kunde heller inte jag slita mig...Tänkte på min 3åriga Oliver när jag såg pojken ligga där:-((
Att mista sitt barn är väll det absolut värsta en förälder kan vara med om...usch...man ska inte tänka på sånt!
Skicka en kommentar