Emmie-lillfis vaknade med tuppen, strax efter 05 kockoloooooo! Jajja, upp o hoppa, skulle ändå iväg hyfsat tidigt. 08.30 var vi till dagis då, Micke var med, Emmie var jätteglad över o få se sina nya vänner o fröknar. Vi stannade en kvart och sen var det dax o säga hejdå. Ååå mitt hjärta slog hårt hårt hårt o jag bad för mej själv att mitt lilla hjärta inte skulle bli ledsen. (Helst med tanke på att jag just innen sett en 2årig pojkes mamma gå iväg o lillgrabben blev så ledsen så tom mitt mammahjärta värkte o jag var tvungen att blinka hårt för att inte visa hur ledsen jag vart för deras skull) Men våran sessa såg lite frågande ut i fröken margits famn när vi vinkade hejdå, hon vinkade till oss och såg inte det minsta ledsen ut. *phuuu* Men visst kändes det konstigt att gå ifrån henne. På Mvc tog det en timme. Bra blodtryck, samma sf-mått sen sist, (31), bebisen har vänt sig åt rätt håll nu och jag hade ökat ett halvt kilo typ. Enligt bm har jag gått upp 9kg. Enligt mig själv ca.13. (dom räknar ju från inskrivningsvikten. Jag från start) Mest satt vi o pratade denna gången och våran bm försökte hjälpa oss att kontakta Aurora. Stackarn känner sig helt maktlös, men hon försöker. Nu har hon skrivit 'hårda ord' i min journal + ringt Aurora. Hör de inte av sig denna veckan skulle jag ringa min bm på fredag, då skickar hon ny remiss till en spec.läkare. Och vi ska tillbaka till Mvc redan nästa vecka på torsdag. Hon ville ha allt klart innan hon går på semester sa hon. Verkligen en helt underbar o varm människa. Idag kände jag verkligen hur gråten satt i halsen när vi satt o pratade o hon frågade genomgående vad jag känner inför fl. Jag är känslig eftersom det närmar sig, paniken smyger sig på. Sen var jag nog xtra känslig då jag blickade på klockan helatiden o tänkte på min lillfis på dagis, hehe=) Så så så e det ! Jallaballa tillbaka till dagis då. Pirrigt pirrigt! Där möts vi av en hellortig liten tjej i klätterstället, händerna är blå av nå bär hon plockat på marken o mungiporna är oxå blå o grusiga, heeeej säger hon glatt! Kramar oss en kort stund o sen vill hon leka vidare. Mitt lilla hjärta =) Fröknarna kom en efter en från båda avdelningarna o sa att allt gått finfint, inga ledsa miner alls o att Emmie lullat runt helt självständigt o hejjatglatt på folk. När vi skulle gå ifrån dagis vinkade hon till fröken o slängde iväg en slängpuss. 'ler* Det verkar som att allt är så himla nytt o roligt nu så mamma&pappa hinner man inte tänka på och det känns verkligen jättebra! Imon ska Emmie vara själv en ännu längre stund, sen äter vi ihop där. På onsdag ska hon både äta och sova själv. Sen tar vi det i våran takt. Jag är mammaledig så hon behöver inte starta med 5tim/dag och det känns oxå tryggt o bra, för oss alla=) När vi kom hem hann lockarna knappt nudda kudden förns jag hörde snarkningar=)
2 kommentarer:
Men vad skönt att det gick bra på dagis för lilla sötisen! När Nova började på dagis så var nog jag mer orolig än hon var..heheh Vi hade en ganska tuff start på ett dagis som inte var sådär bra, plus att vi fick plats i en annan del av stan där vi INTE hade sökt. Men efter 3 månader fick vi nytt dagis (efter jag ringt varje dag o tjatat) så då var det bara att börja om men inskolningen. Kände sig som världens sämsta mamma huvva. Men nu stormtrivs hon på dagis :) Ha en härlig dag! Kram och klapp på magen :)
Vad härligt att det går bra med lilla truls!! Hon är så duktig o glad :) Jävla Aurora! Fan att de ska vara så dryga! Men du ska se att allt går bra gumman, fast jag förstår att du är ängslig. Men snart kommer ju lilla Alvin (det kanske han inte ska heta visserligen men jag tror fortfarande att det är en pojk!) Puss!!!!
Skicka en kommentar