småtrött

Jag har gått som på högvarv i nån vecka nu känns det som men nu har tröttheten slagit till liiite smått sådär.
Och så har Mio satt som rutin att vakna senast kl 05 igen, härligt härligt=)
Jag har nog aldrig varit en sån som grubblar över det som varit och sånt som gjort mig illa eller gjort så jag farit illa.
(och tro mig, det finns dom som betett sig RIKTIGT ruttet, som jag skulle kunna ge och BORDE ha gett en riktig känga, men nää)
Allra minst de senaste åren har jag brytt mig utan bara ganska fort skakat av mig tråkigheter och gått vidare.
Som tur är, är jag mer åt det hållet som glädjer mig åt det jag har, de fina människorna jag har runt mig o ja ni vet.
Hur som, det kanske är tröttheten, men inatt slog det mig hur himla fula vissa människor som man faktiskt har älskat har varit mot en och jag fick en sån tung och ledsen känsla i hjärtat.
En smula hatkänsla.
Som tur var somnade jag sen och känslan var borta när jag vaknade.
En känsla som jag inte alls är van med och det var inge trevligt alls!