Ja det känns som om jag haft mardrömmar precis hela natten.
Drömmar om att jag är svårt sjuk och inte kommer att överleva.
När jag vaknade satt den där paniken i fortfarande,
paniken över att förlora mina barn / att barnen kommer bli utan sin mamma.
Pussar jag dem för sista gången nu??
Ush hemska hemska tanke!
Jag har aldrig egentligen varit rädd för döden,
men sen jag fick barn är jag det.
Bara tanken av att vi inte får vara tillsammans kan göra en totalt tokig.
Så bort med såna tankar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar