Dagen starta la bra, dock är det fortf lite av kaos i mina bihålor!
Lilla Emmie ramlade ner 2trappsteg idag,
massa kläder så landningen kunde ha blivit mjuk, om hon nu inte landat på lilla pannan!
H.vete rent ut sagt vad rädd jag blev!!!!!!
Men det gick bra ändå och nu pryds även hennes panna av en bula!
Älskade liten!
Jag var till kirurgen på läkargruppen Capio idag då.
Vilket fint ställe och vilken underbar personal.
Kirurgen kunde direkt konstatera navelbråck heja heja.
Och efter det blev det direkt inskrivning och att träffa op.personal.
Jaaa vi har ingen tid före jul, sa hon.
Jamen deeeeeet gör inget pustade jag ut!
Men ska vi säga januari? Eller, i mitten på februari?
Jag blev helt svettig av nervositet och fick fram att februari blir topp.
Så den 14de feb på alla hjärtans dag ska jag opereras, i full narkos.
jag får mer information senare,
men jag förstod som att de gör ett snitt vi naveln, trycker in bråcket och överlappar på nåt vänster?
Jag är inte rädd för smärtan,
men ska jag vara ärlig är jag så rädd för narkosen då jag faktiskt förut fått panik precis innan jag somnat in OCH jag är nervös för det här med mitt blod.
Jag har nämligen samma som min mamma hade och som min storasyster har,
att blodet inte riktigt har normal koaguleringsförmåga.
Men, det kommer bli bra!
Efter operationen + några månader kan jag träna min mage normalt igen och kanske kanske har jag en smula mer normal form på magen till sommaren?=)
Och det viktigaste ; slipper vara så förbaskat öm!
Imorgon har barnen Luciafirande på dagis!
(kan vi få lite snö till dess?)
Efter det är det kvällsjobb för mig och på onsdagen kör jag ett dagpass på Usö.
Jag skulle vilja åka till min älskade gamle far som inte mår tiptop just nu.
Ännu en gång hade han ramlat och slagit i huvudet i elementet.
Och revbenen ömmar så han knappt kan röra sig.
Älskade pappa!
2 kommentarer:
Nä usch då, stackars din pappa! Här är de likadant. Min gamle far är inte heller i tiptop just nu. Ramlat och slagit sig precis som din. Han har fått sitta i rullstol nu dom sista veckorna. Ska dit i kväll och kika läget! Tyvärr är det bara jag som håller kontakten med honom. Har 3 syskon men ingen som hjälper till med varken de ena eller de andra. Inte ens enkla saker som att handla till honom =( Jag har tur som har en underbar sambo som alltid finns där och ALDRIG tycker något är jobbigt. Han åker och handlar med honom en gång i veckan ungefär, och hjälper honom om det är något! Är de kärlek eller vad!? Usch nu kommer tårarna...känslig som man.
Har din pappa nån i närheten som finns där om de är något?
men hjärtat, o inte har du berättat nåt=(
Ett elände det här,
önskar så att man alltid kunde finnas där!!!
2 av mina systrar bor i s.tälje och den ena brukar åka till honopm varje vecka. Sen har pappa sin fru som är yngre o piggare, men klart, hon blir ju trött hon med o hälsan har hon inte heller helt i behåll.
Vilken tur hjärtat att din M är så bra!!! GULD VÄRT!!!!
Jag har ringt o ringt till lilla pappa, men han hör ju inte ens längre när telen ringer=(
sen stroken för 2år sen tycker jag att det har gått utför o det fort!!!!
Skicka en kommentar