Gömma mej?

Idag tänkte jag hålla Emmie sällskap på hennes favvoplats i hemmet, nämligen under bordet.
Där kan det va skönt & tryggt o gömma sig när man inte mår helt 100?
Vi kommer fram därifrån när vi är pigga o krya igen! Jalla hej !

Till death do us part wasn´t enough

Såg filmen idag, som rubriken.. Skitbra! skiiitläskig!
Tills döden skiljer oss åt, eller inte? Sevärd. Men se inte den själv!
Micke mår litelite bättre idag.
Jag o Emmie e fortfarande knasiga i magen. Så vi har bara hållt oss hemma med ett undantag då jag o hon knatade iväg till Coop Nära i Rosta för o handla snor/skitpapper såklart! *s*
Nu vill vi bli helt friska så vi får snosa på lilla Disa i helgen!!!!
Och träffa höggravida Jessica! (Bf 23dje wiii) Och våra andra söta här!
Men lika bra o va på den säkra sidan. jag menar, jag vill inte ha på mitt savete om en liten bebis eller en stor bebis eller en gravidis blir toksjuk nu.
Dom behöver sina krafter till massa annat!!!
Så nu ska vi bli friska så vi kan få leka med våra sötnosar här!
God natt , söta drömmar !!!

Finska Diskotanssit =) Nästsista move´sen e bäst aaahahhahahaaa

Pappan till mitt barn <3

Orkar inte blogga just nu, men ville bara sätta in en bild på mitt hjärta, min stora kärlek, pappan till mitt barn, för att jag älskar honom så väldigt mycket och för att jag har kommit på mej själv att jag är alldeles för dålig på att visa hur mycket jag uppskattar honom.
Utan dig Micke vore livet väldigt väldigt tomt..
Du gör mig så glad! Krya på dig love !!!

Kasst

Här hemma mår vi hyfsat kasst. Eller, jag än så länge mår hyfsat bra, men är ganska så trött o det går runt i magen konstant. Försöker hålla hemmet fint med en varm, ledsen o mammig emmie hängandes på armen. Hon vägrar sitta o leka själv.. Och det e ju klart, hon mår ju inge bra lilla snuttan. Micke är jätte sjuk med hög feber. Jätte synd om honom. Jag har nog inte suttit 5min i sträck idag. Men ska sova tidigt ikväll tänkte jag. Gjorde vi igår oxå, alla 3. Skönt skönt! Tankarna finns hos storebror o pappa min helatiden... Som jag så ofta säger ; tänk om jag kunde trolla !

Allt annat verkar så oviktigt

Tankarna mal i huvudet mest helatiden..
Ibland kan jag undra varför sådär ruggigt dramatiska o hemska saker ska drabba våran familj för?
Jag menar, det finns nog ingen som aldrig har förlorat nån,
men i våran familj har många gått bort, många har råkat ut för rejäla hemskheter, det händer saker fasiken helatiden...
Ibland känns det som om man skulle titta på en film.
Egentligen skulle jag nog kunna skriva en bok om vårt liv. Aldrig en lugn stund må jag lova!
Den dagen mamma gick bort har det varit prövning efter prövning.
Precis som om en förbannelse vilade över familjen?
Men!!! Att vi är så sammansvetsade är tack vare allt det där.
Så allt ont har nåt gott med sig om man kan se det så?
Jag tänker inte stanna upp pga det här, men jaa, jag är ledsen, jag är ledsen för min brors skull.
Och för Catrines barns skull.
Jag bara funderar mycket... På livet o allt runtom.
Livet är för kort för att gräva ner sig för små saker, för att leta efter fel o hetsa upp sig för saker som verkar skitpiss jämfört med allt som ex Catrines anhöriga går igenom just nu.
Visst, jag brukar alltid säga att om nåns problem är pyttesmå i mina öron,
så är det ju ett problem för henne. Problem som problem, stora som små!!!
Men, man kanske ska tänka sig för 1 eller 2 xtra ggr på om det verkligen är så allvarligt?
Det finns folk som lever sina helylleliv o gnäller ständigt. varför??
Varför inte bara vara glad över det man har???
Jag har ett fint liv o jag ska fasiken lägga av o toksura över den där jackan som jag inte kan köpa eller för att jag bara fått sova 4timmar o e lite trött.
Nemen ni förstår vad jag menar va?

Jag vet inte hur det är att förlora sin älskade?
Jag vet inte hur det är att förlora sin dotter?
Men jag vet hur det är att förlora sin mamma eller ett syskon.
Och jag vet hur det känns att NÄSTAN ha förlorat sitt barn.
(om så för en kort stund. En stund som kändes som en evighet!)
Och dom känslorna/ den smärtan går inte att beskrivas i ord.
Jag får igen bara massa tankar om hur skört livet är o allt med att man ska va rädd om varann.
Men allt det där vet vi ju!
Det finns sååå mycket som jag egentligen skulle vilja säga,
men jag låter det va såhär, just nu.

Nu ska jag gosa med min feberyrande man o småvarma dotter o glädjas över att jag har dom i mitt liv! Och jag önskar av hela mitt hjärta att det alltid ska vara så!

Omtumlande dagar

Som planerat åkte jag & Emmie på nyårsdagen mot tälje för att hälsa på våra söta där.
Det nya året började fint här hemma. Vi var pigga o glada trots bara ngr timmars sömn
(för min del) och kom iväg innan 9. Ohh äntligen skulle vi få träffa alla. Glatt!
men jag hann inte längre än o svänga ut på motorvägen när min telefon ringde.
Det var min storasyster som vi skulle till.
Det hördes dåligt i luren, men jag hörde att hon var ledsen o hur hon berättade att min brors fru Catrine gått bort på natten, hemma, i sömnen.
Och det var såklart min stackars storebror som hittat henne så. Syrran var hos brorsan.
Catrines familj var där.. Kaos kändes det som?
Hjärtat slog så hårt på mig o jag frågade inte så mycket utan fortsatte mot södertälje,
mot min bror o mina systrar. Jag kunde inte riktigt förstå o det enda jag tänkte på var min brorsa, hur mår han? Hur mår Catrines barn???
Resan dit gick fort och jag skulle hämta som sagt mina syskon. Jag var fortfarande lugn.
Men när jag möts av brorsan himmelsblå ledsna ögon visste jag inte vart jag skulle ta vägen?
Vad skulle jag säga?? Jag sa ingenting. Bara kramade honom länge länge.
Och det kändes verkligen som om mitt hjärta skulle brista över o se honom så ledsen=(
Vi åkte till syrran allihopa och hela dagen var det fullt med folk hos syrran.
Eller jaa, mest närmsta familjen som såklart ville vara nära brorsan o ge sitt stöd.
Jag tycker att han var hur tapper som helst o höll modet uppe.
Tänk er känslan o förlora sin älskade o vetskapen att hon/han aldrig kommer tillbaka?
Hur kan man få in nåt sånt i huvudet?? Hur ont måste inte det göra? =(
Vi var kvar 3 dagar o 2 nätter. Sov i samma rum som brorsan och han tyckte det var lugnande o mysigt o somna in till Emmies djupa andetag o snarkningar. *ler*
Flera ggr på nätterna kunde jag vakna o lyssna på honom, men han verkade sova gott?
På torsdagen fyllde min söta gamle far år oxå. Hela 73=)
Pappa mår inte så bra,, åren gör sitt och det smärtar o se förändringarna.
Jag orkar inte gå in på det alls, men tack underbaraste Loijsan som stod vid min sida på fredagen! O tack än en gång för alla fina klappar sötnos!
På fredagen blev Carro sjuk. o joni blev sjuk. Så vi hann bara ses på torsdagen,
men vi får träffas snart igen!
Emmie blev oxå lite dålig på fredagen. Feber o dålig i magen.
O imorse hade jag oxå blivit smittad.. Helt sänkt har jag varit hela dagen.
Hur som, jag o emsan hann träffa i princip alla av våra hjärtan där hemma och det e vi så glada för! Bland alla tårar fanns det även MYCKET skratt, som alltid=)
Vi satt uppe till sent på natten igår o pratade om allt mellan himmel o jord och det kändes bara så himla bäst att vara där..
Jag har sovit 3,5 timmar inatt osså lite dålig på det, så jag är helt slut nu.
Hemresan var den längsta nånsin i mörker o halka o dundrande huvudvärk,
men oj så härligt det var att mötas av hemmadoften! *vanilj*
Jag somnade vid 20 när jag nattade Emmie. Sov visst 2 timmar.
Och nu ska jag lägga mej alldeles strax igen. Dom här dagarna sög musten ur mej,
samtidigt som jag fick ladda på med massa love från dom mina=)
Och Emmie var sååå snäll hela resan. Inge gnäll inga tårar. Blir så stolt över henne=)

Nehepp, nu märker jag att jag hoppar från sak till sak.
För mkt o berätta men ingen ork.
Men en sak ; jag är tokigt stolt över min familj där hemma i tokstan.
Ni e starka o det var underbart o se hur snabbt alla kom för att stå vid brorsans sida.
Det behövs inga ord. Så länge man finns där !
Jag älskar er allihopa där hemma!
Och ännu en gång har vi fått en rejäl tankeställare på hur viktigt det är att man är rädd om varann! Är snälla mot varann!! Rädd om tiden man har ihop !
För den kan faktiskt ta slut mycket tidigare än vad man räknat med...
Brorsan sa till mej ; Sina, vilken tur att jag & catrine somnade sams !
Jaa, vilken tur !!!

Vila i frid Catrine !