2v

(gammal bild)

2 veckor har gått sen pappa lämnade jordelivet...
Om jag ska vara ärlig, så känns ingenting av det som hänt verkligt, för fem öre!
På begravningen kändes det som om jag liksom stod utanför,
och bara tittade på...
Flera grät, men jag, jag svalde och svalde och kände mig bara tom!
Det kändes liksom inte verkligt iallafall...
Men det käns skönt att begravningen är över...
Jag antar att jag får börja bearbeta allt nu...
Och kämpa vidare med alla känslor och tankar,
sen blandar vi det med nytt jobb o all nedra planering med huset.
Just nu känns det som att ORKA!?
Men klart man måste orka!
En dag i taget!